Namaste, namaste, namaste

Igår tilldelades maken Luis ett pris för ”hållbar samlevnad” på området kommunikation. Han ger ut en daglig digital nyhetstidning om lokala, nationella, internationella och globala miljöfrågor och många med mig har undrat hur han i nästa 700 dagar gått upp 5-6 på morgarna för att sända iväg sin tidning till 20.000 gratisprenumeranter före 8 på morgonen. Jag tror att det är det första pris han tagit emot och tror honom inte när han låtsas som om det inte alls vore så viktigt. Prisutdelningen var en del av 25-årsjubileet för en stor enskild organisation vid namn ”Casa de la Paz”- fredens hus- som med åren arbetar alltmer med miljöfrågor. Det kom ca 300 inbjudna till FN-byggnaden i Santiago- CEPAL- och det roliga var den heterogena sammansättningen av människor: från sorterare av sopor i en kommun till höga internationella tjänstemän. Allt detta ägde rum i en park framför svandammen och de många flaggstängerna med flaggor från olika länder. Jag fick känslan av midsommarfirande, med bladskrudade stolpar och en slät och grön gräsmatta.
Det talades mycket om att vi inte lever i en tid av förändringar utan att i en förändring av tiden, dvs att vi är på väg in i en ny tid, en ny epok.
Det som mest pekade i den riktningen var nog en indiskinspierad ceremoni där 300 människor i två ringar sjöng: jag har dig i mitt hjärta och är en del av universum: jag har mig i mitt hjärta och är en del av universum, namaste, namaste, namaste, som betyder ” jag böjer mig ned inför dig”, med sittande musiker mitt inne i ringen. Vi sjöng och dansade så i mer än en halvtimme, och tittade varandra djupt i ögonen och det kändes som att vi verkligen är på väg in i en ny epok. Efteråt serverades en cocktail på mapuchevis och serverat av mapucheskvinnor ( mapuche är Chile ursprungsbefolkning) klädda i traditionella dräkter. Jag skämtade med en god vän som av och till har poster i regeringen och emellanåt arbetar som konsult eller i organisationer som Casa de la Paz. ”Ska du hälsa på livvakterna i Monedapalatset med en huvudböjning och ett ”namaste, namaste” imorgon? Först idag upptäckte Luis att han fått sitt pris utbytt under dansandet. Det stod mycket riktigt hans namn på hans pris i trä och glas, men idag står det Sergio Vergara inristat i trä.