Välkommen 2009!

Välkommen 2009!

Mycket talar för att 2009 kommer att gå i krisens tecken; ekonomisk kris, miljökris, personliga kriser.

Wikipedia definierar latinets "kris" och grekiskans "κρίσις" som en period av förändring av olika aspekter i en organiserad verklighet; en instabil tid med kris inom en given struktur.

Vi vet att kriser är en möjlighet till personlig förändring; något som vi egentligen bör hälsa välkomna, eftersom de inbjuder oss att skapa en ny ordning, individuellt och kollektivt. Ändå söker vi ju knappast självmant upp en krissituation.


Personliga, ekonomiska, sociala eller politiska kriser uppstår när ett system blivit ohållbart och kräver förändring. Vanligtvis upträder de när en livscykel håller på att ta slut och vi står inför en öppning mot en ny ordning där den gamla och utnötta energin ska lämna plats för en ny. Något nytt ska till att födas, något som tillhör en högre ordning.

Det budskap som massmedia sprider och som idag skapar rädsla och otrygghet hos många handlar om den ekonomiska krisen i världen. Jag ser det som en spegel av en cykel som kommer till sitt slut och öppnar vägen för en ny cykel. Den kapitalistiska marknadsekonomin har skapat obalans, orättvisor och exploatering människor emellan. Ett litet antal människor i vår värld samlar på sig enorma rikedomar, medan miljoner andra saknar rinnande vatten, mat och ett tak över huvudet.

Vi är många som i den ekonomiska krisen i världen ser en möjlighet till stora förändringar mot nya , värdigare och mänskligare system , med utbyte av tjänster och egendom, med respekt för lokala egenheter, utan mellanhänder, övergrepp, orättvisor och exploatering.

På det personliga planet upplever många människor också kris; i äktenskapet, inom familjen, i jobbet. Vad som ofta ligger bakom är ett motstånd mot förändringar. Vi håller fast vid det som är välkänt och som funnits där länge även om det mesta tyder på att situationen man klamrar sig fast vid är ohållbar.

När vi människor hamnar i akuta livskriser är det ofta för att vi inte har gjort gradvisa förändringar i rätt ögonblick. Vi har istället skjutit upp dem på obestämd framtid. Det leder till obalans och ofta uppstår sjukdomar, både fysiska och psykologiska. Kriser skakar om en och det är lätt att uppleva sig som offer för orättvisor som man inte är värd att utsättas för. Ens partner kanske ger sig av; man kan bli uppsagd från jobbet; någon närstående bedrar en.

Förändringen kräver en ny inre och yttre ordning för att skapa inre harmoni och ett förändrat medvetande.

När vi uppträder som offer och skyller vår olycka på andra håller vi tillbaka förändringsenergin. Då blir det kanske läkare, psykologer och terapeuter som får ta över ansvaret för att vi återfår balansen i tillvaron. Vi överlämnar vår egen makt till någon utomstående.

Rädsla, vrede, överlägsenhetsattityder och negativa domar över andra är uttryck för negativa tillstånd vi bör försöka göra oss av med om vi vill avancera i livet.

Det mesta i livet uppträder cykliskt. Det som går upp ska gå ned och det som går ned ska gå upp. Det enda säkra är förändringen. Att motsätta oss förändringar bara blockerar och skapar mer lidande.

Denna nyårsdag tar jag till mig några rader i bönen Fader Vår på arameiska:

Låt oss känna jordens själ inom oss, för på det sättet kan vi känna visdomen som finns i allt.

Låt oss inte luras av ytlighet och hur saker och ting ter sig på ytan, och befria oss från allt som förhindrar från att växa som människor.

(Haznos sentir el alma de la Tierra dentro de nosotros, pues, de esta
forma, sentiremos la Sabiduría que existe en todo.

No permitas que la superficialidad y la apariencia de las cosas del
mundo nos engañen, y nos libere de todo aquello que impide nuestro
crecimiento)