Liksom säkert hundratusentals andra kämpar jag med gråten när jag ser och hör Ingrid Betancourt i Colombia och hennes barn i Paris tacka för miraklet som fört henne tillbaka till friheten och livet. I över 6 år varade hennes fångenskap hos FARC-gerillan och vi var många som trodde att hon var moraliskt knäckt och nära döden, om inte redan död.
När jag ser henne tala frimodigt och spontant inför kamerorna, med ett leende på läpparna och en ledares utstrålning, tänker jag att Colombia rymmer de allra värsta och samtidigt de ädlaste av alla människor. Jag har läst hennes och mamman Yolandas brevväxling genom åren och förstått att det är kärleken till mamman, barnen och livet, i kombination med en levande och stark Gudstro, som hållit henne vid liv, trots tortyr, sjukdomar och umbäranden. Men Ingrid är större än så, när hon också tackar Colombia, Colombias krigsmakt som ska ”föra Colombia till fred”, massmedia som förmedlat alla personliga och upplyftande budskap till henne genom åren; ja, till och med den politiske motståndaren president Uribe för att hon och 14 till kunnat friges i en aktion som hon på spanska och franska kallar ”perfekt”. Det värsta mänskligheten har att erbjuda finns troligen också i Colombia, men trots detta koncentrat av girighet, grymhet, egoism och total brist på mänskliga känslor och värderingar, är det idag det andra Colombia som segrat. Vilket annat land har ledare som stiger direkt ur en förnedrande och utdragen fångenskap och talar direkt in i colombianernas och hela världens hjärtan så att vi får tårar i ögonen och en klump i halsen? Gång på gång tackar Ingrid för miraklet och presskonferensen vid landningsbanan avslutas med en bön för freden, där Ingrid och hennes mamma Yolanda står knäböjda, medan flera av militärerna bakom dem följer deras exempel.
Idag publicerades en rankinglista över lycka i världen. Jag har inte sett den personligen, men en chilensk vän i Sverige kommenterade syrligt att chilenarna låg rätt långt nere och danskarna allra högst upp. Jag har sett en sådan lista tidigare och då ledde Colombia rankinglistan. Colombianerna upplever sig alltså som de allra lyckligaste på jorden !!! Är det inte märkligt? Nej, inte när man känner och älskar detta land och dessa fantastiska människor. Trots alla objektiva hinder och svårigheter har de lätt till skrattet, glädjen och upplevelse av lycka. I år kom de på tredje plats, men det var innan frigivelsen av Ingrid Betancourt och 14 andra. Jag unnar dem gärna ytterligare en lyckodos.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar